Uppväxt och Utbildning
Född den 17 februari 1950 i Kisa, Östergötlands län, tog Göran Lambertz sina första steg i juridikens värld efter att ha avlagt sin juristexamen vid Uppsala universitet 1976. Hans tidiga politiska engagemang i Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU) och värnplikten vid Tolkskolan formade honom innan han påbörjade sin karriär inom rättsväsendet.
Efter att ha arbetat som lärare vid Juridiska institutionen i Uppsala och tjänstgjort som tingsnotarie, tog Lambertz steget vidare till att bli hovrättsassessor och senare en central figur på Justitiedepartementet.
Karriär
- Lärare vid Juridiska institutionen, Uppsala
- Tjänstgjorde som lärare och forskare
- Bidrog till den juridiska utbildningen
- Tingsnotarie
- Första steg i den praktiska juridiken
- Grundläggande erfarenhet av rättsliga processer
- Hovrättsassessor
- Arbetade med överklagade mål
- Blev en del av den högre domstolsverksamheten
- Justitiedepartementet
- Central roll i utformningen av svensk juridik
- Arbetade med lagstiftning och rättspolitiska frågor
Relevant Fakta
| Födelsedatum | Utbildning | Politiskt Engagemang | Karriärstart |
|---|---|---|---|
| 17 februari 1950 | Juristexamen, Uppsala universitet, 1976 | SSU | Lärare vid Juridiska institutionen, Uppsala |
| Plats | Kisa, Östergötlands län | Värnplikt | Tolkskolan |
| Tjänstgjort som tingsnotarie | Hovrättsassessor | ||
| Central figur på Justitiedepartementet | |||
Justitiekansler och Justitieråd
Mellan åren 2001 och 2009 tjänstgjorde Göran Lambertz som justitiekansler, en position av stor vikt inom det svenska rättsväsendet. Han fortsatte sedan sin karriär som justitieråd i Högsta domstolen från november 2009 till sin pensionering 2017. Dessa två roller cementerade Lambertz som en av de mest inflytelserika juristerna i modern svensk historia.
Medieframträdanden och Kritik
Under sin karriär har Lambertz gjort sig känd för sina medieframträdanden, bland annat som sommarpratare i Sveriges Radio P1. Han har inte varit rädd för att rikta kritik mot det svenska rättsväsendet, vilket skapade debatt och kritik från högt uppsatta inom polisen. Hans uttalanden har ofta väckt starka reaktioner och debatt inom juridiska kretsar och allmänheten.
Engagemang i Rättsfall
Lambertz engagemang i fallet med den livstidsdömde Veija Borg, som han ansåg vara oskyldigt dömd, visar på hans vilja att stå upp för rättvisa. Trots kritik från riksåklagaren om att hans agerande var olämpligt, framhöll Lambertz detta som en av sina största insatser. Hans arbete med fallet Thomas Quick, där han initialt inte fann skäl till granskning, har också varit föremål för debatt och kritik, särskilt efter att Quick frikändes för morden. Här finns en liknande artikel på samma tema: Harry Potter.
Quickutredningarna och Debatten med Leif GW Persson
En av de mest uppmärksammade debatterna Lambertz varit inblandad i var den i SVT:s Aktuellt med kriminologen Leif GW Persson angående Thomas Quick. Lambertz försvar av vissa fällande domar mot Quick ledde till anklagelser om jäv. Hans fortsatta försvar av sitt agerande och utgivningen av boken Quickologi har hållit debatten vid liv. Läs även artikeln Kelly Gale.
Palmemordet och Christer Pettersson
I sin roll som justitiekansler fattade Lambertz beslut som påverkade utredningen av Palmemordet, baserat på sin övertygelse att Christer Pettersson var skyldig. Denna övertygelse skiftade dock över tid, och Lambertz uttalade sig om den förändrade synen på fallet, vilket visar på hans beredvillighet att omvärdera tidigare ståndpunkter.
Senare År och Aktuella Åsikter
Efter sin pensionering har Lambertz fortsatt att vara en aktiv röst i diskussioner om rättvisa och rättsväsendet. Hans intresse för Palmemordet kvarstår, och inför nya utvecklingar i fallet har han uttryckt åsikter om Skandiamannen som en möjlig gärningsman. Göran Lambertz fortsätter att vara en person som väcker diskussion och engagemang i rättsliga frågor.
