Stockholm, 27 november 2025 – I en ny promemoria föreslår regeringen åtgärder för att förhindra att elektroniska kommunikationstjänster används för bedrägerier eller för att sprida vilseledande information till allmänheten.
Vad innehåller förslaget?
-
Tillhandahållare av nummer-baserade interpersonella kommunikationstjänster — alltså tjänster som till exempel sms, vanliga telefon- och meddelandetjänster — ska få ett lagkrav på sig att inte vidarebefordra meddelanden om de har anledning att anta att meddelandet används i ett bedrägeri eller för att vilseleda flera mottagare.
-
Samtidigt ska det införas en frivillig möjlighet att registrera avsändarnamn för sms i ett nationellt register — för att underlätta spårbarhet vid misstänkt bedrägeri.
-
Det nya regelverket ska byggas på de delar av den europeiska lagen om elektronisk kommunikation (EU-kodexen) som handlar om just bedrägerier och vilseledande meddelanden.
-
Regeringen föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 augusti 2026, under förutsättning att remiss och lagstiftningsprocess genomförs enligt plan.
Varför förslaget kommer nu
I takt med att fler brott nu sker digitalt — via sms, spam-samtal, bluffmeddelanden och liknande — har både myndigheter och konsumentorganisationer larmat om att dagens regelverk inte är tillräckligt för att skydda medborgare. Till exempel har den myndighet som ansvarar för telekomområdet visat att bedrägerier via kommunikationstjänster förändras snabbt: när en metod blir svår att använda hittar bedragare nya vägar.
Genom att tvinga operatörer och tjänsteleverantörer att agera om misstanke uppstår, samt inför möjligheten att registrera avsändarnamn, hoppas regeringen minska både mängden bluffmeddelanden och risken för att enskilda användare drabbas.
Vad betyder det för dig?
-
Om lagförslaget går igenom kommer du som privatperson sannolikt se färre bluff-SMS, falska samtal och meddelanden som sprids till stora grupper — eftersom operatörerna då har ansvar att stoppa sådana meddelanden när de misstänker bedrägeri.
-
Det kan bli lättare att upptäcka vem som står bakom misstänkta meddelanden, tack vare registret för avsändarnamn — vilket i sin tur gör det lättare att anmäla och utreda brott.
-
Samtidigt innebär det att tjänsteleverantörer och teleoperatörer får ett större ansvar att själva utvärdera meddelanden och agera — utan att bryta mot principer om privat kommunikation, eftersom reglerna inte tillåter att de kontrollerar själva innehållet i meddelanden.
Vad händer nu?
Förslaget skickas på remiss — det betyder att relevanta myndigheter, organisationer och allmänheten får möjlighet att lämna synpunkter. Remissvaren ska senast in senast i januari 2026.
Därefter får regeringen ta ställning till om promemorian ska omvandlas till ett lagförslag och läggas fram för beslut. Om allt går enligt plan kan de nya reglerna träda i kraft år 2026 — med start från 1 augusti.
